Härom dagen hittade jag en bok i skolan som hette "De vackraste kärleksdikterna". Två dikter som nästan alltid är med i sådana här böcker är "Säg till om jag stör.." av Eeva Kilpi och "Hur kan jag säga.." av Karin Boye. Både är jättefina och båda har vi skrivit här i bloggen förut. Min personliga favoritdikt of all times är just denna av Karin Boye.

Hur kan jag säga..

Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig,
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.

Asså. Den här dikten är så genialisk och så vacker att jag vet inte vad. Jag läste upp den här för klassen när jag höll mitt tal i svenska b. Och trots att det var pinsamt och kändes lite töntigt så var det bra. För dikten förstärkte talet! Tips från coachen.