en sommarkväll 2011

Det var mitt i sommarn och vi hade väl inget annat för oss. Inget annat för oss än att åka och bada en sådan varm kväll. Så det gjorde vi. Och trots att vi båda två nästan var 20 åkte vi moppe. Hade vi, innan vi satte oss på mopeden, insett hur bra bit det var att åka till den där förbannade sjön så hade vi nog aldrig satt oss på den. Eller, kanske hade vi faktiskt det. För de 40 minutrarna på det spruttande lilla fordonet till den avlägsna sjön var 40 mysiga minuter. 40 minuter jag såhär ett halvår efter minns som om jag upplevde dem igår. Jag frös lite grann, men stoppade mina händer innanför din tröja där det var varmt. Det är ett euroforisk tillfälle, att sitta på en moppe, se sommaren flyga förbi i 40km/h och pressa benen mot någon man tycker om väldigt mycket. Hagar, gräs, röda hus, grindar och myggor flög förbi. Och trots att klockan var sen hade det än inte börjat mörkna.

Vi kom fram och parkerade moppen en bit från sjön. För att komma ned till bryggorna var man tvungen att passera några höga tallar och jag som var så rädd (eller kanske tog jag bara tillfället i akt) tog din hand genom det mörka partiet. Vi slängde av oss kläderna på bänken och hoppade i. Vattnet var mörkt. Men precis som det nästan alltid är på sommarnätter förvånande varmt. Jag var lite för feg för att simma fram och pussa på dig, tror det hela hade blivit alldeles för klychigt då. Plötsligt hörde vi ett svagt ljud någonstans långt ifrån. Vi konstaterade att ljudet var ett brummande och brummandet kom från en bil. Vi sprang upp ur vattnet, tänk om några volvoraggare skulle hitta oss där plaskandes alldeles nakna?

Jag frös, men det gjorde liksom ingenting, för det gav mig bara ännu en anledning till att krypa närmare. Nu hade det blivit helt mörkt ute medan vi svischade förbi samma hagar, gräs, röda hus, grindar och myggor. Jag tänkte på hur lycklig jag var och på hur gärna jag hade suttit på den där moppen hela natten, trots att det kanske var för kallt för det. När skylten för din hemstad uppenbarade sig borrade jag in mina händer under din tröja igen och andades in det sista av den sommarnatten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0