vänder mig om

Vänder mig om
Talar med tungan, ljudlöst
i din mun, försiktigt
Det jag säger, det jag hör
vaggande
formas i de två halvsovande, vi,
till en ljusrundel
som vecklar ut sig
till en varelse
med uppåtsträckta armar
Sviktar i en grumlig morgon, gungar
som är den tidiga dagen ett blad
som sjunker, stiger
vägrar fästas vid marken


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0