När man vuxit upp och insett att klappar inte är det viktigaste på julen kan man spendera dygnets timmar i kyrkbänken istället för lekandes med ens nya leksaker. Det var exakt vad vi tänkte detta års julaftons..afton!

Vi är inte religiösa på något sätt, men då kristendomen räknas till Sveriges största religion och kyrkan faktiskt är en behaglig och fridfull plats ville vi stöjda vår präst och visa upp våra vackra ansikten denna kväll.

Såhär såg det ut:







Jag sjöng som aldrig förr. Tror jag lyckades ganska bra med min tant-som-går-till-gudstjänsten-varje-söndag efterliknelse ganska bra igår.